Experten listar tre saker din blivande chef inte vill upptäcka vid en snabb googling.
Facebook, Instagram, Twitter och Linkedin. Otaliga forum att uttrycka sig i – men också rum för felsteg. Rekryteringskonsulten Fatu Lönnberg tycker att det kan vara läge att tänka över hur användandet av sociala medier kan påverka arbetsgivarens bild av dig.
– Många reflekterar inte över att det du skriver och gör på nätet faktiskt blir andra människors ”sanna” bild av dig. Givetvis är det en möjlighet att bygga ett varumärke – men också ett tillfälle att nagga det i kanten om du inte tänker dig för. Har du valt att använda sociala media så har du också valt en slags offentlighet och den måste du förvalta.
Facebook är den största fällan. Alla har det och det är till skillnad från exempelvis LinkedIn ett relativt allmänt forum. En plattform för privata kontakter, men ändå fullt rimligt att du har chefer och kollegor i vänlistan. I din sociala mediestrategi föreslår Fatu Lönnberg att du bör tänka som när du strukturerar din garderob: Separera, separera och separera!
– Du lägger ju inte brallorna i samma låda som strumporna när du rensar garderoben, eller hur? Gör listor där du kategoriserar in vem som får se vad. Kanske hamnar chefen och vissa kollegor i en egen lista. Kanske känns det lite trist att du på så vis måste censurera dig, men det tar bara några minuter – och borgar för att du ska känna att du vågar ha kul.
– När det gäller Instagram är det i princip bara folk över 35 år som inte har flera konton med olika följargrupper. De flesta yngre har kanske ett offentligt, ett som föräldrar och släktingar får följa och ett för vänner.
”Hittar jag nakna fyllebilder när jag söker på en kandidat så är det nog inte den där chefsjuristen vi söker”
– Jag har ju massor av information i personens cv som jag i sökningarna kan para ihop med personens namn: ort, företag de arbetat på, eventuella föreningsengagemang. Det kan också hända att jag kollar på Ratsit. Vid en snabb sökning kommer även bilder upp direkt idag vilket kan vara bra att tänka på.
– Jag vill ta reda på om bilden stämmer med det intryck jag fått i cv:t eller intervjun. Det som ofta är ett oroväckande moment är om allt verkar vara för tillrättalagt, för ingen är perfekt. Då vet man att det finns en hund begraven någonstans – och att den ylar högt. Då söker jag ännu mer, för att ta reda på vad det är som skaver. Ofta är det mer vad en människa inte säger som spelar roll för trovärdigheten.
Fatu påpekar dock att man som rekryterare eller chef givetvis måste vara källkritisk. Mycket som man hittar är taget ur sin kontext eller har till och med noll och ingenting med personen att göra.
– Man ska givetvis inte dra för stora växlar utifrån den information man hittar. Den ersätter aldrig personliga referenser. Det man vill är att få bilden av kandidaten bekräftad, och du vill ju ha en mix av spännande personligheter på en arbetsplats. Ingen vill ha ett tjog mellanmjölkstetror till team. Hittar man å andra sidan bara nakna fyllebilder när man söker på en kandidat så är det nog inte den där chefsjuristen man är ute efter.
Spår av missbruk.
Statusuppdateringar som visar hur hängiven du är sakfrågan att cannabis ska legaliseras. Hur många studier som än visat dess medicinska vinning, så vill inte arbetsgivaren riskera att anställa någon som är påverkad på arbetstid. Detsamma gäller alkohol: om någon vältrar i och romantiserar ett stort alkoholintag. Visst kan det bli rosé flera dagar i veckan under semestern, men det behöver inte instagrammas varje dag.
Gränslösa värderingar.
Rasistiska eller sexistiska värderingar uppskattas vare sig på arbetsplatser eller på internet.
Indikationer på att du begått brott.
Det kommer att upplevas som ett hinder att anställa dig om du förskingrat 500 000. Om du däremot redan från början motar Olle i grind och är ärlig, kan du givetvis få en ny chans. Framförallt om du söker ett arbete där du inte hanterar känsliga uppgifter eller tillgångar. Var det dessutom länge sedan är det givetvis ännu bättre. MEN du måste hinna före rekryteraren eller chefen med den infon.