Vägen till framgång är sällan spikrak och oftast måste vi ta oss förbi både ett och två hinder för att nå dit vi vill. Men hur ska du göra när du väl har kört fast? Vi har samlat de vanligaste karriärproblemen – och tipsen på hur du löser dem.
Ytterligare ett år har passerat och du sträcker stolt på dig när du tänker tillbaka på alla mål som du har bockat av under de gångna månaderna. Eller? Kanske inte. Vi vet ju alla att verkligheten ofta bjuder på överraskningar som kan sätta käppar i hjulet för våra planer, och i dag påverkas vi av många olika faktorer som kan få oss ur balans – både i arbetslivet och privat. Med jobbkompassens hjälp får du redskapen som lär dig tackla de vanligaste utmaningarna i karriären!
Den gemensamma faktorn för stress är en känsla av obalans mellan de krav som ställs och de resurser vi upplever att vi har för att möta kraven. Den här känslan kan lätt uppstå om vi har för mycket på vårt bord. Kanske får du täcka upp för en kollega eller blir inkastad i projekt som du inte hade beräknat tid för? En stressad hjärna blir sämre på att lösa problem, vilket i sin tur bidrar till att du blir ineffektiv och hinner med ännu färre saker än du tänkt – och så är stresscirkeln sluten.
Struktureringsexperten och författaren David Stiernholm menar att det handlar om att lära sig skilja på vad som är viktigt och bråttom. Bråttom är nämligen inte alltid lika med viktigt, och vice versa, även om det kan kännas så när du är stressad. Ta dig tid att prioritera dina uppgifter varje morgon, tipsar David. Gör därefter klart för dig vilket mål du bör ta sikte mot. Med en tydlig riktning blir det lättare att se vilka uppgifter som hjälper dig åt rätt håll, och vilka som kanske bör läggas över på en annan kollega. Börja sedan med den jobbigaste arbetsbördan direkt, så slipper du ha den hängandes över dig som en stressfaktor under dagen.
Att arbeta i en miljö med många intryck kan påverka din hälsa i större utsträckning än du tror. Under tid kan saker som ljus och ljud ha en stressande effekt på kroppen och både din produktivitet och ditt välmående kan bli lidande. Svaga eller flimrande lampor och dålig tillgång till dagsljus kan bidra till trötthet, huvudvärk och spänningar i nacke och axlar efter försök att anpassa kroppen för att se bättre. Och för mycket oönskade ljud kan bidra till minskad prestationsförmåga, koncentrationssvårigheter och i värsta fall, vid ihållande hög ljudnivå, hörselskador.
Din arbetsgivare är skyldig att se till att vissa kriterier för en hållbar arbetsmiljö uppfylls och efterlevs, men du kan också påverka dina förutsättningar på egen hand. Försök till exempel att få så mycket dagsljus som möjligt under dina raster, byt till en lugnare/tystare/bättre upplyst plats om du har möjlighet, skaffa isolerande hörselkåpor och rör på dig så mycket som möjligt under dagen för att öka energin i kropp och knopp.
Brist på motivation kan ofta bero på låga nivåer av dopamin i hjärnan. När nivån är stabil och lagom hög känner vi oss lugna, lyckliga och vill göra saker. Det är inte för intet som dopaminet kallas för ”motivationsmolekylen”, då studier har visat att människor som är motiverade har högre nivåer av signalsubstansen i hjärnan. Men deppa inte om du har en svacka! Enligt den mentala tränaren Amy Skogberg kan vi påverka hjärnan och hjälpa dopaminproduktionen på traven. Så nästa gång du kör fast – prova dessa knep för att återfå peppen.
- Kolla dina vanor. Kanske har du fastnat i ett mönster som inte gynnar dig? Utvärdera dig själv och kartlägg vilka vanor som fungerar och inte. Ändra på de som inte känns bra.
- Gör en vision board med bilder på allt som ökar ditt driv. Blir du inspirerad av en viss person eller har du en drömlägenhet du vill köpa? Titta på din vision board när motivationen tryter och minns dina mål.
- Prata med din chef om de utvecklingsmöjligheter som finns på jobbet. Även om det inte finns några just nu så kommer din chef att ha dig i åtanke, och drivna medarbetare uppskattas alltid.
För att låta kreativiteten utvecklas och blomstra krävs både träning och tid. Regel nummer ett för att väcka liv i din fantasifulla ådra igen är att inte stressa. I boken ”Kreativitetskoden – från idé till succé” förklarar arbetslivsforskaren Nicolas Jacquemot hur långvarig press och för höga krav tar död på kreativiteten. Han slår i stället ett slag för lekfullheten, eftersom kreativitet frodas när vi upplever positiva känslor och slappnar av. Nicolas menar också att kreativitet får näring av nya intryck. Lyssna på en ny podd, läs en bok inom ett område du inte känner till, besök nya platser och träffa nya människor. Utforska så mycket du bara kan och uppmuntra din nyfikenhet!
Det kan också vara en bra idé att ge dig själv utrymme för dagdrömmeri. Nästa gång du står och väntar på bussen eller tåget – ge dig själv en paus från musik eller scrollande i mobilen. Hjärnforskare har sett att den där lilla pausen då vi låter tankarna flyga innebär ett unikt tillfälle för hjärnan att vara kreativ.
Att hoppa fram och tillbaka mellan arbetsuppgifterna och Facebookkontot, Twitterinlägget eller Instagramfeeden leder sällan till något bra. Dels tar det uppemot 20 minuter för hjärnan att återfå fokus när du försöker multitaska, vilket så klart gör dig riktigt ineffektiv i det långa loppet. Dels visar studier även att vi lättare känner oss ensamma, nedstämda och mindre nöjda med livet när vi jämför oss med vänner, bekanta och offentliga personer i sociala medier.
Enligt en undersökning från Telenor tittar vi i genomsnitt i mobilen 150 gånger per dag, och den så kallade ”uppkopplingshetsen” gör oss stressade över att hela tiden känna ett behov av att hålla oss uppdaterade på vad alla andra gör. Det menar forskare vid Chicagouniversitetet.
Känner du dig träffad? Då är du i behov av en social media-detox. Sätt upp gränser för dig själv och din användning, till exempel att du bara får kolla dina sociala konton två gånger om dagen. Ta bort apparna från din telefon (om än tillfälligt) och stäng av notiserna för att inte låta dig frestas.
Att misslyckas betyder att du har vågat gå utanför din bekvämlighetszon, vilket är det första steget till att kunna lyckas och utvecklas. Låter du rädslan för att misslyckas begränsa dig så kommer du aldrig komma vidare. Men det krävs att du rannsakar dig själv och analyserar situationen för att lära av ett misstag. Var brast det? Var det förutsättningarna, tidsåtgången eller din egen osäkerhet som grusade framgången? Analysen ska utmynna i svaret på frågan ”Vad lärde jag mig av detta?” – och det svaret är en erfarenhet som är guld värd inför framtiden.
Studier vid Stanford University visar att majoriteten av framgångsrika människor inom olika yrken också är de som har misslyckats flest gånger innan de nådde sina mål. Hur det kommer sig? De såg till att lära sig av sina misstag och utnyttjade erfarenheterna för att utvecklas.
Det finns en hel del fördelar med att inte bara rusa fram och göra klart allting på en och samma gång. Forskning vid Pennsylvania State University visar att vi ofta faktiskt kan få bättre resultat om vi ger oss själva lite tid. Hjärnan vill automatiskt lösa saker på en gång, eftersom det kostar den energi att hålla fokus på ett mål. Men det där första alternativet som vi tror ska ta oss till målet är inte alltid det bästa. Vågar du vänta lite med en uppgift så kommer ditt undermedvetna fortfarande att bearbeta den. Du får tid att ta in olika perspektiv och dra nya slutsatser, och troligtvis kommer din hjärna plötsligt komma på en ännu bättre lösning.
